Att folk är som de är, kan vara bra. Eller bättre än andra alternativ.
Ta till exempel nån internetoffentlig person som du är ”allergisk” mot. Den personen, eller andra liknande personer, kan samtidigt bidra till att tillfredsställa dig på något annat sätt, på någon annan arena.
Hur någon är, som person, och vad den gör, till exempel på arbetsmarknaden, är två olika sidor av folk.
Om personen blev någon annan, hade den nog också gjort andra, kanske mindre önskvärda saker.
Att det kanske inte är bra att folk blir som en själv, och att folk delvis måste vara olika för att kunna tillfredsställa varandra, är en insikt som kan kyla ned idealism.
Kultursida 